1963, alltså för 48 år sedan satt jag på akutmottagningen på General Hospital i Singapore med tre krossade fingar. Jag satt 12 timmar innan jag fick något som helst smärtstillande.
Detta stod att läsa i tidningen runt om i Asien om att en 17 årig svensk fått utstå denna behandling i Singapore. Fick behandling så småningom när allt var klart med om vem som skulle betala.
2011, för treveckor sedan fick jag ett njurstens anfall, som konstaterades på Kalmar jouren som skickade mej vidare till kirurgakuten. Där satt jag i fyra timmar innan jag fick träffa en läkare.
Först efter fem timmar fick jag smärtstillande medicin. Vården måste väl inse hur smärtsamt ett njurstensanfall kan kännas. Får det verkligen gå till på detta viset ?
common-sense
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment